Asskickingidiot

Idag när jag tittade på american idol så kom jag att tänka på när jag var mindre. en tjej sjöng en låt som påminde väldigt mycket om den musiken jag lyssnade på då. Smöriga kärleks "jag ska älska dig föralltid" låtar och jag kom ihåg hur jag brukade sitta ensam på mitt rum och drömma mig bort och naiv som jag var trodde jag att så kommer det bli för mig, jag kommer hitta den där speciella personen och vara lycklig, "until forever" som dom sjöng.
Nu har krlekslåtarna bytts ut mot lite annorlunda kärlekslåtar. Istället för att handla om hur härlig kärleken är så handlar de om tiden efter, hur det känns när man blivit sårad, hur man försöker komma över någon och hur man vill få någon tillbaka och nu sitter jag aldrig ensam i mitt rum och lyssnar på musik och tänker längre för då blir jag bara ledsen. Jag tänker inte längre framåt på vad som kommer komma utan jag tänker bakåt, på minnen och på saker jag aldrig mer kommer få uppleva.
Att allt kan ändras så pass mycket förundrar mig..