Jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig än i dig.

Jag tror att jag förväxlar känslor, jag tror att jag tycker om känslan, hoppet man har när man är kär, jag tror att det är det jag känner, jag vill tycka om någon och nu råkade det bli du för att du är en sån som jag skulle vilja ha, även om jag inte har den blekaste aning om ifall det är just dig jag vill ha. Jag känner kärleken till kärlek, inte kärlek för dig, det här kan säkert misstolkas för jag är ju väldigt intresserad av dig, och det jag har fått uppleva av dig har ju bara varit bra saker, det är nog därför det är så lätt att börja tycka om någon så fort, för att man bara har sett de bra sidorna, det finns inget negativt att tänka om människan, inga nackdelar, inga brister. Jag vill tycka om dig och ja, jag vill känna såhär, så jag tänker inte försöka få mig själv att gå tillbaka till att känna ingenting, för det är till och med mer hemskt än att älska någon som man aldrig kan få, så ja, jag tycker om dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0