Och så blev du mitt sår

Jag vill inte sakna, jag vill inte bli svartsjuk på något som inte är mitt längre, som jag inte har någon rätt att bli avundsjuk på. Hur kan det vara så lätt att lämna mitt liv men så svårt att lämna mitt hjärta? Eller glömde du bara bort att lämna tillbaka något du lånade ett tag? för om det är så vill jag gärna ha tillbaka det, du har ingen användning för det längre. Du vill inte ha det, så varför är det så svårt att lämna tillbaka det?
Så länge du håller fast i mitt hjärta kommer jag aldrig kunna vara din vän.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0