Simon Strömstedt.
Jag skulle vilja åka in till stan, till den där bänken, där uppe, där man ser hela stockholms ljus.
Vill titta ner på båtarna och vattnet. Bara sitta och minnas, kunna titta upp mot ditt hus, känna att du är i närheten. Kunna ringa om jag vill, eller inte.
Vad gick fel? Varför gjorde du det, igen? Det kommer jag aldrig förstå, jag kommer aldrig få svar på dom frågorna för du vet inte. Du är inte elak, du har ett stort hjärta och är underbar, det vet jag för jag känner dig. Jag älskar dig men Vi funkade inte.
Du kommer ju alltid finnas kvar, och det är ju alltid något som påminner om dig, jag menar, lets face it, dina föräldrar är ju inte precis osynliga och det kommer inte du heller vara om några år. Jag bara hoppas att du och jag är vi då, vänner som vi ska vara. Som jag vill för jag har också förstått nu, att det är det bästa vi kan vara. Jag kommer inte känna som jag kände då mer, det har tagit slut och det kommer sluta ännu mer.
Du kommer alltid vara du för mig, den där speciella killen som man inte kan sluta titta på, som man inte kan få nog av, som man aldrig vill ska gå av scenen och sluta sjunga och spela gitarr, som man inte kan låta bli att tycka om lite extra sådär, som man inte kan låta bli att vara stolt över.
Jag kommer alltid vara stolt över att ha dig som vän, jag kommer aldrig lämna dig det har jag väl bevisat nu eller hur?
Vill titta ner på båtarna och vattnet. Bara sitta och minnas, kunna titta upp mot ditt hus, känna att du är i närheten. Kunna ringa om jag vill, eller inte.
Vad gick fel? Varför gjorde du det, igen? Det kommer jag aldrig förstå, jag kommer aldrig få svar på dom frågorna för du vet inte. Du är inte elak, du har ett stort hjärta och är underbar, det vet jag för jag känner dig. Jag älskar dig men Vi funkade inte.
Du kommer ju alltid finnas kvar, och det är ju alltid något som påminner om dig, jag menar, lets face it, dina föräldrar är ju inte precis osynliga och det kommer inte du heller vara om några år. Jag bara hoppas att du och jag är vi då, vänner som vi ska vara. Som jag vill för jag har också förstått nu, att det är det bästa vi kan vara. Jag kommer inte känna som jag kände då mer, det har tagit slut och det kommer sluta ännu mer.
Du kommer alltid vara du för mig, den där speciella killen som man inte kan sluta titta på, som man inte kan få nog av, som man aldrig vill ska gå av scenen och sluta sjunga och spela gitarr, som man inte kan låta bli att tycka om lite extra sådär, som man inte kan låta bli att vara stolt över.
Jag kommer alltid vara stolt över att ha dig som vän, jag kommer aldrig lämna dig det har jag väl bevisat nu eller hur?
Kommentarer
Trackback
