goodbye and goodnight
Jag måste se allt det här positivt för något bra måste ju ha kommit ur det, det måste ha funnits NÅGON mening med vad som hände.
Jag tror att du lärt mig mycket, Du har lärt mig vem jag är, även om det inte är helt klart än men jag känner vart jag hör hemma. Innan du kom var jag inne på någon mellanstil, jag vågade itne avra mig själv för jag var rädd att inte passa in bland dom jag umgicks med. Jag var rädd för att inte vara precis likadan som dom.
Det här kanske låter konstigt men du lärde mig hur man älskar, Om inte du funnits hade jag aldrig känt som jag känt, du lärde mig oxå att läsa hur andra känner. Om jag ska vara ärlig så tror jag att jag kan läsa personer för bra nu. Du var den svåraste gåtan och jag lyckades lösa dig.
Jag kan inte säga att jag har mått bra, för då skulle jag ljuga men, jag tror att jag kommer må bra, och jag vill må bra och jag kommer aldrig göra samma misstag igen, aldrig. Även om du är den underbaraste personen som jag vet och du är min vän så kommer jag alltid någonstans längst inne ha ont, ont för vad du gjort mot mig. Jag kommer alltid vara sårad. Fast det kommer aldrig du veta.
Sår läker aldrig, ärr bleknar aldrig helt och så kommer det fortsätta vara. Dom osynliga ärren du satt i mitt hjärta må vara osynliga, men dom gör lika ont som synliga ärr.
Men jag klarade mig, det är över nu och vafan,
klarade jag av att spela schack mot döden så klarar jag av vilken motståndare som helst i detta helvetes spel.
