fuck

jag börjar bli så där ovanligt kärlekskrank nu, det känns som att jag är så desperat efter att få känna det där igen så att jag tvingar fram något som inte finns eller låtsats som att det jag känner för honom kanske är för ngn annan. jag lurar mig själv och jag är trött på att jag kan göra det. jag har ingen som helst kontroll för hur jag än gör så är det aldrig jag själv som har kontrollen utan mitt hjärta och hjärna spelar mig spratt hela tiden...
Långt borta är sämst.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0