Asskickingidiot

jag vet inte riktigt vad som händer med mig, jag kan få allt att verka bra, jag är bra på att dölja, i alla fall för sådana som inte vet allt ännu. Jag vet inte om jag tycker det är bra eller dåligt. Även om det inte riktigt är jag, så är det skönt att få fly undan mig själv för ett tag även om jag väldigt gärna skulle vilja att jag kunde vara mig själv hela tiden. Jag saknar mig själv. Just nu känns det bara som att jag vill gråta hela tiden och ingenting har förbättrats. Ingenting ändras och jag känner mig fullkomligt hjälplös för jag har ingen aning om hur jag ska göra för att ändra på saker och ting, jag vet inte ens om jag vågar ändra på något, till och med det känns skrämmande även om jag vet att det skulle vara väldigt svårt att göra saken värre. Jag är van vid det här nu, det här är mitt liv, visst jag mår inte prima ballerina men det är väl så det ska vara, vissa människor är meningen att de ska må bra andra inte, och ajg tillhör den sist nämnda kategorin. Det är ingen idé att låtsats som att allt är bra längre för förr eller senare kommer alla veta det ändå så vad är poängen? Jag orkar inte gömma mig längre men jag orkar inte visa något heller. Kvalet och valet är det värsta.