Asskickingidiot

Jag sjunger inte längre, jag är inte hungrig, jag orkar inte äta, jag orkar inte göra något, jag orkar inte vara hemma men jag orkar inte vara någon annanstans heller, jag kan inte tänka mig hur länge jag orkar det här längre, jag vet inte vad jag ska göra, jag känner mig totalt hjälplös och allt jag skriver blir så otroligt fult men jag orkar inte rätta till det för det spelar ingen roll. Det är så obetydligt och oviktigt, det enda som är viktigt är du. Jag vet inte om jag borde ha gått igår nu kommer jag inte kunna sluta gråta. Nu kommer jag gråta hela tiden. Kan inte någon bara hjälpa mig att få dig att inse, för jag kan inte men jag måste. Vet ni hur det känns att vara tvungen att göra något som man inte kan, som är omöjligt. "du kan få bättre" sa en person till mig igår. Men hur kan det vara bättre? Hur kan någon vara bättre när det bara är du som betyder något just nu, jag orkar inte engagera mig i något annat. Jag behöver inget annat och jag vill inget annat. Jag orkar bara inte.