Asskickingidiot

Vattnet sköljde bort mitt förlåt, kanske var det inte meningen att någon skulle se.
Regnet dränkte mina ord och bilarnas motorer dålde mina skrik. Att till slut släppa din hand och se dig åka iväg från mig förlamade mig. Jag skulle hålt kvar mitt krampaktiga grepp och aldrig släppt dig ur min famn. Om jag visat dig där och då kanske vi hade varit annorlunda, om jag bara hade förstått mig själv så kanske jag hade varit annorlunda. Vi kanske hade överlevt för jag är ingenting nu.
promenaden upp den kvällen var det värsta jag gjort
tusen knivar i mitt hjärta och tusen nålar i mina ögon.
Tårarna blandades med regnet, himlen grät med mig den kvällen. Aldrig ska jag glömma den.