jag är så trött på det
jag vill inte känna tårarna rinna ner, känna smaken när dom rullar in i munnen, den täppta näsan, hålet i hjärtat och känslan av illamående bara vid tanken på mat, äta en tugga sen börja må illa.. viljan att göra något dumt, det är nog den enda viljan jag har kvar, jag går till skolan, inte jämt men jag gör det, jag förstår inte varför..jag går på tomgång, bränslet är slut men min motor rullar ändå, hur fan går de till? det borde vara omöjligt..
Kommentarer
Trackback
