Jag är skeptisk till lyckliga slut.

Jag läste en persons blogg där hon skrivit att inget slutar bra och då började jag tänka på om något slut faktiskt är bra och jag tror att slut aldrig är lyckliga. Aldrig helt iaf. Inte ens studentens lyckliga dagar är nog helt lyckliga. Alla slut innebär något nytt vilket i allafall för mig innebär rädsla och ångest. Jag är livrädd för allt nytt.
Fester slutar aldrig lyckat heller. Jag menar hur ofta är det alla får lust att gå hem samtidigt och värden eller värdinnan står i dörröppningen och kramar alla och tackar för en jätte bra kväll? Aldrig.  Antingen blir den som har festen aldeles för full så att dennes kompis blir as grinig för att den måste ta hand om sin klantiga kompis och kör ut alla i vredespanik eller så dör festen och till slut sitter det någon däckad stackare kvarglömd av sina partysugna kompisar. Ett anant scenario på ett slut kan vara att några börjar bråka så att den ena ramlar ner för en trappa och får hjärnskakning så värden får nog och kör ut alla förutom dom som ska sova över och för dom slutar det med potatis sallad och rostbiff i köket i alldeles för stora mängder efter all alkohol så att det absolut inte vill stanna kvar i magen.
Visst fester kan sluta bra för dom som inte är kvar tills den verkligen tar slut men oftast så är det iaf så att när jag går från en fest innan den är slut så är det för att dra vidare och är det faktiskt så att man har haft skit kul så är inte chansen stor att resten av kvällen blir bra, ialla fall inte för oss under 18 som inte har en reservplan i bakfickan som kallas legetimation. 
Om vi tar kärlek  som ett till exempel, slut inom kärlek kan aldrig sluta bra och allt slutar, varesig man vill det eller inte. Även om man är tillsammans tills man dör så är det nog få som är förunnade att dö tillsammans i en flygkrash eller något. En blir nästan alltid lämnad ensam kvar och det är ju jävligt dumt men samtidigt, hur många tror ni vill dö när dom är tsm med sin livs kärlek? Ingen skulle jag tro. Så för att alla ska få leva lyckligt i alla sina dagar så skulle de behöva leva föralltid och det vet ju alla att det inte går, därför kan ingenting sluta lyckligt varesig något tar slut av kärlek, vilja eller död.

Eller jag ändrade mig, filmer kan sluta lyckligt men det är nog det enda.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0