Asskickingidiot

Idag har inte varit en bra dag. Ont i huvudet, missat skolan, panikletat present, köpt för små kläder, varit ledsen, känt som förut. Gamla banor och gamla tankar. Ack vad jag hatar dom banorna och gud vad dom tankarna inte passar in i mitt huvud längre.

Jag är med dig men ändå saknar jag dig och jag är lycklig men ändå så är jag gråtfärdig.
Jag vill låta dig vara men ändå så kan jag inte hålla mig ifrån dig. Jag vet vad vi behöver men varför ska det vara så svårt? Jag lovade mig själv någon gång att aldrig bli beroende av någon för jag vet hur det alltid slutat och hur det alltid kommer att sluta men nu så är jag nog rädd för att behöva säga att jag är beroende av dig. Jag var dum nog och lät mig bli beroende av något som kanske inte finns kvar för alltid även om jag önskar att det blir så. Jag tänker inte vara naiv och låtsas som att ingenting kan gå fel mellan oss för det kan det. Men jag ska göra allt jag kan för att det ska vara du och jag föralltid, damn jag vill tillochmed föda dina barn och du vet att jag inte vill ha barn.
Skulle det vara så att du lämnade mig nu, oavsett på vilket sätt, så skulle jag gå i tusen bitar och då skulle jag inte bry mig om att plocka upp mig själv igen. Jag har varit där förut, och helt ärligt så tror jag att du räddade mig. Utan dig skulle det inte vara värt det längre, du har gjort mig till en bättre person. Jag har slutat med allt dumt jag höll på med förut, jag går till skolan, jag kan somna på kvällen och framförallt jag är glad på riktigt och när jag ler så ler jag på riktigt, skalet är borta och allt ni ser är mig på riktigt, jag bryr mig inte om att dölja när jag är ledsen längre för jag skäms inte för vad jag är ledsen över. Jag döljer ingenting av mig själv längre för även om allt som syns inte var för länge sedan så ligger det bakom mig nu, för nu mår jag bra men jag är livrädd för att hamna där igen. Lämna mig aldrig älskling.