don't hate the player, hate the game.

Jag mår nog inte riktigt bra än och jag undrar om jag någonsin kommer göra det..
Jag hatar att hamna ensam och känna sig utbytt för det gör jag. Jag är inte arg mest ledsen och besviken. Att det alltid ska bli såhär. Det värsta är att i teorin så är det jag som borde vara lyckligast just nu, men varför i h*vete är jag inte glad för då? Varför ska jag känna så här? Jo just för att det känns som att det beror på mig, För att jag inte har lika mycket tid för alla eftersom att jag måste dela upp den i fler delar för att få allt att bli som jag vill och träffa alla jag vill träffa men ändå så blir det inte så, Jag hamnar oftast hemma utan något att göra för att jag är på fel plats vid fel tillfälle eller tror att man bestämt något men sedan kastas dom planerna iväg för att något bättre kom och då blir jag utan.

Kommentarer
Postat av: Lua

Om du utgår från att 'du är den som inte mår bra och aldrig kommer göra det' så kommer du alltid klamra dig fast vid varje nedgång och 'bevisa' för dig själv att du hade rätt. Men det är ju inte rättvist. (Känner ju så igen mig vid tankegångarna sedan tidigare.)



Nyckelord; acceptans. Acceptera/observera alla känslor; tex att du 'borde' vara glad men inte är det; acceptera det istället så försvinner det. Men håll dig aldrig fast vid något.



Och du. Alla är ensamma.

Kram

2009-07-09 @ 13:26:10
URL: http://jagvetbarainte.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0