Asskickingidiot

jag förstår inte att jag orkar bry mig, varför gör jag det? jag tycker bara att du förtjänar bättre och blir irriterad när du inte verkar förstå det. Det är som att du inte tror att du kan få något bättre men tro mig, det där är inte bra, inte någonstans.

När man aldrig är ensam så är det svårt att tänka, tänka på det som man brukar tänka på. det som man gråtit så många gånger för och det som får en att sitta uppe sent på natten och känna klumpen i magen växa.
När man är ensam så är det svårt att lyssna på musik. musik som man brukar lyssna på för att känna känslorna ännu starkare och bli säker på vad man känner.
När det är så, när man väl blir ensam då blir man ledsen.
Just nu är det håkan hellström som hjälper mig känna.. och det är håkan som gäller.

varför nu? jag vill inte behöva såra någon som jag faktiskt tycker om men just nu så skulle det aldrig gå, inte för ens det andra är avslutat, om det bli det vilket jag inte vill att det ska bli egentligen men om det ska bli det, så skulle det vara bra om det blev det nu, innan det är för sent..

jag kan ligga i flera timmar när jag ska sova och repetera "jag älskar dig" i huvudet gång på gång.. jag är sjuk.
Du vill att det ska vara vi och jag vill att det ska vara vi så varför finns det inget oss?

Fan vad det regnar! det låter som att jag har alla fönster öppna fast alla är stängda, oh jävlar! nu åskade det oxå! jag är rädd :(

Det känns som att jag har blivit bortglömd här hemma. no matter vem jag pratar med så har dom för sig ngt roligt och inte tid för mig. Jag börjar snart gråta av tristess. Jag klarar inte av att vara ensam så här mycket! usch!

jag vill ha dig, jag vill ha bara dig. jag är så trött på att förklara det och jag är så trött på att säga och tänka det. Jag är så trött på att känna så här även om jag vet att det kan vara värt det, men det är det där kan som är det jobbiga. Hur ska jag veta om det är värt det eller inte? chansar man inte så kan man inte vinna, om jag inte kastar mig in i leken så kommer jag aldrig få veta, synd är bara att jag dök i alldeles för djupt för att kunna ta mig upp igen. Du säger att du ser det framför dig och att du tror att det kommer bli så. Jag var säker förut, jag visste och jag såg men nu, nu vet jag inte vad jag tror och jag ser det itne framför mig för du gör mig så osäker. Jag vet hur jag mår utan dig, jag kanske tränger undan bilderna och tankarna omedvetet, för det är vad alla sagt till mig att göra. "sluta tänk på det hanna, tänk framåt" men hallå?! framåt är med paul! "ta inte ut ngt i förskott, du kommer bara såra dig själv" Ja men sårar jag inte mig själv lika mycket om jag intalar mig själv att det inte kommer bli vi som om det inte skulle bli det? Jag mår bra när jag tänker på hur det kommer bli, jag mår bra av att tänka på det som var. Jag mår bra av dig så varför i helvete har jag slutat se oss som framtiden, varför är jag inte säker på att det kommer bli så när jag faktiskt känner på precis samma sätt och är fortfarande lika säker på mina känslor som förut. Jag älskar dig och det kommer bli vi, jag tänker inte låta det bli på något annat sätt för det är så här det ska vara, jag ska börja tro igen, eller nej, jag ska veta igen.

Det är vad jag borde göra, idag har jag ätit inte alls mycket kolhydrater, men jag måste erkänna att jag fuskade, jag åt glass med jordgubbar :( men efter det gick jag och mamma ut och gick i säkert en timme. Glassen plus lite yoghurt är de enda kolhydraterna jag ätit i dag tror jag, har väl inte riktigt koll på vad som innehåller kolhydrater men ganska bra koll vill jag tro att jag har.
Om jag fortsätter så här så måste min kropp komma i bättre form, som den var förut är väl näst intill omöjligt för mig igen men a, det skulle väl vara målet.

plus att jag klev upp vid tio, jag brukar gå upp vid 3 nu när jag inte har något att göra! det är värt att poängteras!

Det här lovet suger, jag har ingenting att göra och igår efter att jag svullat så bestämde jag mig för att börja med min "inga kolhydrater" diet igen men nu när jag har så tråkigt och typ inte har ätit kolhydrater på hela dagen så börjar magen längta efter godiset och chipsen som står i skåpen och inte gick ner i magen igår.. blääää hur ska detta gå?

Nu suger det, efter godis alltså. Snart kommer mamma med choklad, hjärtan eller stjärnor och så ska jag kanske göra chokladsås och äta glass och dricka cola. mums! Dom sakerna lagar ju vad som helst, för en liten stund iaf.

Det är konstigt hur man kan komma tillbaka utan att ha försvunnit, för det är vad jag gjort nu. Jag bestämde mig men jag han inte genomföra det så nu är jag tillbaka där jag började igen och helt ärligt så känns det bra. Jag är glad att vi pratade, jag fick lite mer svar än jag hade tidigare och det var ju mer positivt än vad jag trodde. Du vill att jag ska vänta och då gör jag det. Jag ska vänta tills du säger åt mig att sluta.

som hon sa, man kommer inte över dem, man går vidare, då kan det ju aldrig skada att gå vidare..
jag saknar och älskar dig men jag klarar inte av hur mycket som helst hur länge som helst. som jag sa jag kommer alltid finnas här men att kämpa känns totalt onödigt. jag måste försöka gå vidare, försöka hitta någon som kan få mig att glömma bort dig lite.

nu är det bara jag, jag utan dig. så som det ska vara..

jag är rädd, rädd för att släppa dig. rädd för att inte kunna bli kär igen. Vad kommer jag bli om jag inte längre tänker på dig? vad kommer ersätta det rummet du har i mitt hjärta för helt ärligt, mitt hjärta är ju inte helt utan dig, största klyschan någonsin men det är ju verkligen så. Jag orkar inte.

stoppafralagen.blogg.se. vidrig lag!