Asskickingidiot

idag känns det bajs, jag vet inte vad som känns bajs men något är det, kanske är det att jag saknar dig och dig, att du inte kommer kunna komma hit, att jag aldrig mer kommer få träffa dig och att jag aldrig mer kanske kommer vilja träffa dig även om det går. just nu är det bajs bara, tårar som vill fram och en jag som inte vill släppa fram dom...

nu är jag hemma på riktigt efter att ha varit på goland, i tylösand och båstad. visst har jag haft trevligt men det är skönt att få komma hem, sova i min egen säng och veta precis vad som finns var osv men ändå så längtar jag bort härifrån. När man är borta så glömmer man, man tänker inte på allt det vanliga som är jobbigt, allt som gnager och som finns här hemma. så fort jag kom in till stan igår så fanns det saker som påminde mig, kajen, slussen, till och med min egen säng. Jag bara önskar att man kunde bestämma vilka tankar och känslor som får finnas kvar i huvudet och vilka man får sticka hål på. allt skulle bli så mycket lättare då..

jag vill att långt borta ska vara nära. Att chansen inte ens finns där är kanske det som gör det så bajsigt. att jag vet att det aldrig någonsin skulle bli så. även om det med all sannolikhet inte skulle bli så annars heller så suger det att man aldrig får veta eftersom att långt bort faktiskt är långt bort...

jag börjar bli så där ovanligt kärlekskrank nu, det känns som att jag är så desperat efter att få känna det där igen så att jag tvingar fram något som inte finns eller låtsats som att det jag känner för honom kanske är för ngn annan. jag lurar mig själv och jag är trött på att jag kan göra det. jag har ingen som helst kontroll för hur jag än gör så är det aldrig jag själv som har kontrollen utan mitt hjärta och hjärna spelar mig spratt hela tiden...
Långt borta är sämst.....

väldigt lite tid för sig själv vilket gör att blogga är svårt.
Jag har badat i havet för första gången i år. Vi har träffat en söt pojke som heter Åke men han åkte hem. vi har sett på bio utomhus. Vi har varit på after beach och stranden. jag "saknar" åke....

Let's rewrite an ending that fits
Instead of a Hollywood horror

En vecka igen, hoppas den blir minst lika bra även om den kanske blir på ett annat sätt. Få saker kan ju slå Gotland 08 men Tylösand brukar ju vara mad nice. Hopaps jag inte saknar dig och glömmer dig på samma sätt som jag gjorde förra veckan. jag behöver det, vem vet, om jag är borta tillräckligt länge kanske jag kommer över dig. fan, jag saknar dig..

Gotland var underbart, att träffa nya människor och slippa tänka, att få släppa alla känslor för en stund för jag visste att jag var för långt borta för att göra någon skillnad och för att jag inte hade tid att tänka på det. Jag avr rädd idag, rädd för att komma hem. Att komma hem innbär inte bara att man kommer hem till sitt hus och sina vänner, det innebär att jag kommer hem till mina känslor för dom såg jag till att inte packa ner när jag åkte. redan nu känner jag dom komma krypande tillbaka och jag vill verkligen inte det..

Det skulle inte bli så här.. det skulle inte det. Något gick fel...

Jag har blivit tom igen, jag vill inte vara det. Att eka är inte min grej.
Jag har kommit på att jag ekar alltid när jag inte är fylld av någon och när jag var fylld av två sammtidigt så sprack jag nästan. känslor började läcka ut och det kanske var därför det gick som det gick. Det kanske låter klyschigt men jag är inte hel, det känns som att ena halvan är borta. Förmodligen finns det en annan halva som passar lika bra jag menar, ingen i världen skulle väl massproducera en bil och inte tänka på att tillverka reservdelar? eller hur? nä precis. Frågan är bara var jag ska börja leta....

Trött trött trött på dig, dig och alla andra!
Var du tvungen att ens skriva till mig? var du tvungen att vara du? jag är trött på att vara så nere i dig så att typ ett träd kan påminna om dig! usch! låt mig vara, ska jag komma över dig måste jag få vara ifred! Jag vill inte vara i fred, jag blev glad när du ville träffas och prata om hur vi ska gå vidare med vad skulle det tjäna till? vad tjänar det till att du finns i mitt liv och inte går bara för att det inte funkar mellan oss? det enda det skulle innebära skulle vara att jag aldrig skulle glömma dig, mina känslor skulle finnas kvar för alltid. Jag hatar det, jag hatar mig.. att låta förnuftet ta övertagistället för hjärtat är något som jag aldrig gör och kanske är det därför jag aldrig kommer över dig, jag måste börja tänka med hjärnan istället för hjärtat.. måste det vara så fucking svårt? Jag har aldrig varit bra på logik.

TERRORIST.
VAPENRÅN.
KAPNING.
KÄRNVAPEN.

Jag vill kunna skriva det där utan att ni tittar dumma FRA - gubbar!

Hej bloggen och alla söta läsare!
Jag är så nöjd, idag var jag hos frisören och gjorde hårförlägning och det blev så bra! och tänk, bara 7000 gick kalaset på!
I morgon ska jag in till NK och somamrshoppa inför min resa till gotland så på torsdag tar jag alltså privat jeten och flyger land och rike runt för att hamna i visby.

just det jag har glömt bort att berätta om helgens äventyr! Jag blev inbjuden på sturehof så jag tog med mig tjejerna och smuttade vitt vin hela natten lång för att sedan landa hemma i min lägenhet i stan bredvid min underbara pojkvän som bara älskar att göra mackor och te till mig!

nej, egentligen så har jag inte varit hos frisören, jag har lika kort hår som förut vilket innebär toffs för det mesta. I morgon ska jag troligen inte alls shoppa för jag är "gul" som anna skulle säga, dvs pank och på torsdag åker jag med färjan över till visby för att bo hos min kusin i ca en vecka med emmely.

I helgen var jag på party hos min vän hanna, inget vin pimplades det blev snarare en riktigt nykter kväll för att sedan missas bussen hem och vara tvungen att longboarda till centan och ta bussen, för att sedan ligga i min säng bredvid en tjock paul som snarkade och tänka på hur det skulle kunna vara..

Försökte tjäna lite pengar på "hej jag är bäst sättet" men jag insåg att det inte ens var värt det. 

är det slut snart? ska det bli som förut, efter oss? går det inte mer? det var sista gångern, jag visste det. jag saknar dig redan. Om det här är slutet så är det väl det men jag vill inte falla tillbaka dit jag en gång var.. hej då.

Det är över nu
Och Jag som aldrig gillat nostalgi
Jag gråter nu
Så släck mitt ljus
Över nu
Och Jag som alltid ville vara fri
Vill fångas nu
av din sköra röst
som alltid sprack
när du behövde tröst

Stanna hos mig
Du är allt Jag har
Stanna hos mig
Du är allt Jag har kvar

Det är över nu
och 1000 kalla tysta dagar
En plats ett slut
Så släck mitt ljus
Över nu
Och ensam har Jag dofterna kvar
Som ett tårögt barn
har du gjort mig svag
Det enda som gjorde mig till Jag...

Stanna hos mig
Du är allt Jag har
Stanna hos mig
Du är allt Jag har kvar

Som igår (hjärta) imorgon
När imorgon blir idag
Som igår (hjärta) imorgon
Du är allt Jag har kvar...

Nu ligger bilder överallt
där gamla ansikten är unga
och jag har letat som besatt
efter känslor som är försvunna
Det har varit en lång lång natt
men jag är glad att mina
tårar är behärskade och lugna

Jag har det
Du har det nu
samma symptom
både jag och du
Jag har det
men du säger...
jag är inte sjuk...

du frågade mig vad jag ser i dig och jag svarade allt. du tyckte det var ett dåligt svar men det är sant, du är allt, allt jag inte är, allt jag behöver och allt jag vill ha, det är du.

jag måste nog stå fast vid vad jag och hanna bestämde för några år sedan, jag ska bo i nacka. jag vet inte varför men jag har jämt så kul när jag är i nacka och jag trivs så bra där bland alla gröna gräsmattor.

allt som kändes då, känslan av att få klia din rygg och känna hur du ryste av mina naglar mot ditt skinn. att få lägga huvudet på ditt bröst och höra ditt hjärta. Att återigen få burra in näsan i ditt hår och känna lukten, vanilj glass. jag vet inte om det bara är något jag fått för mig sen du sa at du fått glass kletat i håret den där gången men jag tycker faktiskt att det luktar vanlij. Att känna din arm runt min kropp och dina läppar mot mina. dina händer på min kropp. aldrig mer får någon annan röra mig för ingen kan som du, ingen!

theres an eclipse in your eyes where I used to shine.

all the truth that I needed was tight there in your smile.

Tell me why it hurts this much.

Det förvånar mig att jag inte har någonting att skriva, att jag inte har några tankar och frågar. Jag vet inte varför men det där kändes som att det gjorde något bra. Att allt kommer bli bra igen. Jag hoppas att jag tror rätt.

jag förstår inte att jag orkar bry mig, varför gör jag det? jag tycker bara att du förtjänar bättre och blir irriterad när du inte verkar förstå det. Det är som att du inte tror att du kan få något bättre men tro mig, det där är inte bra, inte någonstans.

När man aldrig är ensam så är det svårt att tänka, tänka på det som man brukar tänka på. det som man gråtit så många gånger för och det som får en att sitta uppe sent på natten och känna klumpen i magen växa.
När man är ensam så är det svårt att lyssna på musik. musik som man brukar lyssna på för att känna känslorna ännu starkare och bli säker på vad man känner.
När det är så, när man väl blir ensam då blir man ledsen.
Just nu är det håkan hellström som hjälper mig känna.. och det är håkan som gäller.

varför nu? jag vill inte behöva såra någon som jag faktiskt tycker om men just nu så skulle det aldrig gå, inte för ens det andra är avslutat, om det bli det vilket jag inte vill att det ska bli egentligen men om det ska bli det, så skulle det vara bra om det blev det nu, innan det är för sent..